Tidningen har varit på besök.

Oskarshamnstidningen har besökt oss och gjort ett reportage om vår verksamhet och ekorrarna, och igår så hamnade det i tidningen. Det blev ett roligt besök med mycket skratt och det roligaste var nog när den stora ekorren bestämde sig för att syna kameran lite närmare. Den tog ett långt skutt från min axel rätt mot fotografen som blev ordentligt rädd när sökaren fylldes av en flygande ekorre.

Större bur till Ekorren.

Den stora ekorren blev igår flyttad ut i den stora buren för att få mer rörelsefrihet och vänja sig vid naturen lite mer innan den släpps. I början så var den väldigt försiktig, men nu är det full fart i buren så om nån vecka så kommer vi bara att öppna dörren så får den ta sig ut när den vill.

Ekorre nummer 2 och 3:an på väg.

Efter att vi aldrig tidigare haft någon Ekorre inne hos oss så har det släppt i år. För tre veckor sedan så fick vi in vår första som nu blivit stor och ska omplaceras till den stora utevoljären innan den släpps. Igår så fick vi först ett samtal om en omhändertagen liten Ekorre som vi kommer att få in i helgen och en liten stund senare så fick vi hämta ytterligare en liten mycket utmärglad unge inne i stan. Den lille var väldigt svag men vi fick i den lite välling under ett par omgånger innan det var dags för att sova hela natten. Idag på morgonen var det en betydligt piggare liten sak som ville ha välling, så nu blir det täta matningar av den. Den är väldigt mager så den har nog inte fått mat på länge, så nu i början blir det små portioner med täta mellanrum. Vällingkontot kommer helt klart att rusa iväg den närmaste tiden, men vi har fått en del gåvor under vintern så vår ekonomi klarar det.

 Vår första Ekorre som nu blivit betydligt större.

Den nyinkomna magra lilla stackaren.

Ett piggt växande djur.

Ekorren trivs i sin nya bur och växer så det knakar. Den klättrar omkring bland grenarna och tränar upp sin balans, samtidigt som den börjar gömma mat i sin sovlåda.
Fortfarande är vällingen godast, men den provsmakar det andra som består av en blandad kompott med mat.

Ormvråken är släppt och Ekorren trivs.

I fredags så var det dags att släppa Ormvråken som vi haft ett tag efter att den krockat med en bil. Den var nu helt återställd efter olyckan och efter att den blivit ringmärkt så var det dags för släppning. Vi släppte den här hemma nere vid ängarna bakom huset där den borda ha hittat sorkar mm ganska snabbt.

Ekorren växer och börjar nu bli mer aktiv i sin större bur. Den har även börjat att provsmaka annan föda än sin välling, men vällingen är godast än så länge.

Det går bra för ekorren.

Den lilla ekorrungen är pigg och växer ordentligt så till helgen så ska den få en lite större bur att röra sig i. Det börjar även bli dags för den att få lite smakbitar av annan föda än välling eftersom tänderna börjar att växa.

Igår så fick vi även in en Hornuggla som blev funnen i vägkanten och omhändertagen. Tyvärr så var den i så dåligt skick att den redan hade gått bort när vi fick den till oss.

Ekorre.

Ekorren.

Det går framåt för den lilla ekorren. Den äter ordentligt och har nu öppnat båda sina ögon, vilket har gjort att den är lite mer aktiv. Men för det mesta så blir den väckt när det är dags för välling för att sedan återgå till att sova igen. Den första bedömningen att den var ca 6 veckor har nu ändrats till att den troligen är ca 4 veckor eftersom den knappt hade öppnat ögonen än när den kom till oss.

Sovande ekorre med svansen som huvudbonad.

Vår första ekorre.

Denna lilla krabat blev hittad på en gräsmatta idag och turligt nog omhändertagen. Av vikten att döma är den nog ca 6 veckor gammal och den var kall och uttorkad när den kom, men efter uppvärmning så fick vi i den lite välling och den piggnade till. Så just nu ligger den och sover lugnt i en filt på en värmedyna i väntan på nästa mål mat om ett tag.

Frisläppning.

Bofinken hade nu blivit så bra i sin vinge att den kunde släppas efter att den blivit ringmärkt. Och direkt efter släppningen så flög den upp i en gran där den satt en stund innan den försvann vidare. När jag startar min ringmärkning i trädgården så ska det bli roligt att se om den finns kvar i närheten och råkar fastna i något av mina nät.

Bofink.

Ormvråken har nu börjat att få tillbaka synen på ögat som den inte såg med efter krocken med en bil, så snart ska den få större utrymme att vistas i.

Ormvråk.

Tyvärr så klarade sig inte harungen som vi tog hand om för den slutade plötsligt att äta av någon anledning, men vi gjorde så gott vi kunde för att rädda den,

På gång just nu.

Åter dags för en rapport vad som händer just nu och det börjar att märkas att våren är här.

Berguven klarade sig tyvärr inte så den är inlämnad till polisen för vidare transport till SVA där de obducerar och tar prover.

Bofinken är nu helt återställd i sin vinge och kommer att släppas efter ringmärkning vilken dag som helst.

Harungen har slutat att äta så den ser det inte så ljust ut för om den inte kommer igång igen.

En ny patient har också kommit in till oss och det är en Ormvråk som krockade med en bil för ett par dagar sedan. Den klarade sig från benbrott vid smällen, men åkte på en kraftig hjärnskakning. Detta har gjort att den inte kan se på sitt ena öga och de första dagarna var den även delvis förlamad. Nu har den piggnat till och kan sitta upp själv, men fortfarande så väntar vi på att synen ska komma tillbaka igen. Så när svullnaden i skallen går ner så kommer den troligen att kunna se igen.

Ormvråken.

Dagens rapport.

Vi tänkte att vi ska lämna en liten statusrapport på de fåglar/djur som vi har inne för tillfället. Harungen äter ordentligt och har fått ögondroppar för sitt ena öga som inte är riktigt OK, men efter dropparna så har det blivit betydligt bättre.
Berguven har flaxat runt i buren inatt och skadat sin svullna vinge lite, så vi får se hur det går för den. Den gamla skadan som den har, är läkt men det är en infektion som gör att vingen är svullen. Efter en åldersbestämning idag så ser vi att det är en äldre hane som vi fått in, så det är viktigt att den blir bra och kommer tillbaka till sin hona. Om vingen inte blir bra så kommer den nog att användas till avel i något hägn för att förstärka den vilda stammen med friska ungar. Men på måndag så ska vår veterinär ta en titt på den för att göra en bedömning.
Bofinken har inget vingbrott men den ena vinge är skadad på något sätt efter att den förmodligen flugit emot ett fönster eller något. Den har nu placerats i är större bur där den får flyga lite mer och det ser ut att gå bra, så förhoppningsvis så är den OK om någon vecka och kan släppas.

Bofink.

Allt på en gång.

Efter ett tags lugn så brakade det loss idag. Så gott som samtidigt så fick vi ta hand om en Berguv, en liten Hare och en Bofink som behövde hjälp.
Berguven har skadat sin ena vinge med en kraftig svullnad som följd, harungen blev funnen på en byggarbetsplats och bofinken har skadat sin ena vinge på något sätt. Så nu är det full fart igen på vår viltrehabilitering.

 Berguv.

 Berguv.

Harungen får mat.

Tyvärr tyvärr.

Tyvärr så klarade sig inte den havsörn som vi tog in för ett tag sedan. Den hade stora problem att behålla maten då den troligen var så utsvulten att dessa funktioner kopplats ned. Vi fick i den lite mat ibland men det fungerade tyvärr inte.
Svaret på ringmärkningen visade att den inte var så gammal som vi trodde från början. Färgkoderna på ringarna kommer igen efter ett antal år, så denna örn var ringmärkt som unge i ett bo med tre ungar 2009 strax utanför Oxelösund i Södermanland.
Just nu så befinner den sig i Stockholm för analys av miljögifter och obduktion för att konstatera vad den dött av och när de svaren är klara så får vi reda på det från Polisen.

Tidningsartikel.

Idag var en artikel införd i tidningen om att man inte bör lämna fiskelinor mm kvar i naturen. Det är bra att detta problem uppmärksammas.

Fisklinedöden.

Idag fick vi ett bra exempel på vad som kan hända när fåglar kommer i kontakt med fisklinor som lämnats i naturen. Efter ett telesamtal på eftermiddagen så kom kanoten snabbt upp på biltaket och sedan bar det av ner till båthamnen. En sjöfågel hade fastnat i något och simmade bara runt runt ute i vattnet och kom inte loss hade en förbipasserande sett. Men när vi kom fram med kanoten så var det redan för sent för att rädda den. Den hade trasslat in sig i ca 15 meter fiskelina och i princip strypt sig själv efter en förmodligen lång kamp, för linan hade även skurit in igenom skinnet på den.

Vigg som fastnat i en fiskelina.

En liten statusrapport på Havsörnen bjuder jag också på. Den senaste tiden så har den piggnat till en del och den dricker vatten själv, men att äta mat fungerar inte som det ska än. Vi är tvungna att tvångsmata den och ofta så spyr den upp maten igen, vilket inte är så bra. I morgon ska jag bjuda den på ett par möss och en liten kyckling så får vi se om den hellre vill äta själv istället.

Havsörnen.

Byte av fåglar.

Tamduvan blev släppt under fredagen inne i centrala Oskarshamn i närheten av platsen där den blev funnen. Den flög raka spåret och satte sig i det närmaste trädet, där den blev sittande så länge som jag var kvar. Det stora såret som den hade på ryggen hade läkt fullständigt och den hade gått upp bra i vikt också.

 Duvan precis innan den släpps.

Mitt i bild i trädet satte den sig.

Idag på tisdagen så kom nästa patient in till oss och det var inte vem som helst. Jag mötte upp i Västervik och fick en stor kartong som innehöll en fullvuxen Havsörn. Den hade blivit funnen vid stranden av en sjö där den bara satt. Den var i dålig kondition och mager så framtiden för den är ganska så oviss än så länge. Vi har fått i den en del vätska och det har gjort att den piggnat till en del men framtiden får visa hur det går för den. Det är förmodligen en hona, som är ringmärkt och om jag tytt ringarna rätt så är hon ringmärkt 1985 och alltså kring 29 år gammal. Så det kanske är ren ålderdom som drabbat den.

Havsörnen.

Stadsduvans status.

Stadsduvan som vi fick in för ett tag sedan i dåligt skick har nu återhämtat sig riktigt bra. Den hade en stor sårskada på nedre delen av ryggen, kunde inte stödja på sitt ena ben och var kraftigt undernärd när den kom in. Nu är skadan nästan helt läkt och den använder båda benen som den ska, och efter en kost bestående av hönsfoder och vete så har den gått upp bra i vikt och flyger omkring mer i buren. Så om någon vecka så är det nog dags för en frisläppning av den.

Lugnt och skönt.

Det nya året har börjat riktigt lugnt, vilket bara är bra. Det som vi har inne just nu är en stadsduva som vi fick in för ett par dagar sedan. Den hittades på en balkong där den låg på magen och ville inte röra sig. Efter undersökning så hittades ett ganska stort sår vid ryggslutet som börjat att läka.  Den ville inte heller stödja sig på högerbenet och den var mager. Nu efter ett par dagar så har den ökat i vikt och idag så stod den upp ett tag och tar då lite stöd med sitt skadade ben. Så framtiden ser ganska ljus ut för den.

Nu är det tomt här hemma igen.

Idag på eftermiddagen så åkte vi iväg med kattuglan som vi haft i 2 månader nu. De senaste två veckorna så har den flygtränat i uthuset där det varit mer utrymme för den. Eftersom vi var lite osäkra på hur mycket den flög omkring där inne så satte vi upp viltkameran ett par dagar. Och vi hade inte behövt oroa oss för det var mycket film som hamnade i kameran då den flög omkring i sgs totalt mörker därinne.
Den blev släppt där den blev funnen strax utanför Åseda och de som fann den fick vara med vid släppet, tillsammans med en bloggvän, och en reporter från Smålandsposten.
Vi passar samtidigt på att tacka så otroligt mycket för bidraget till vår verksamhet som vi fick i samband med det.

 I väntan på en liten bilfärd till släpp-platsen utanför Åseda.

Friheten är nära i fina ugglemarker.

TV-serien SOS VILDA DJUR.

Ikväll så börjar en ny omgång av SOS vilda djur där man får följa arbetet med att rehabilitera djuren. Vi arbetar under KFV så det är liknande arbete som vi utför på Vilthjälpen Oskarshamn. Under bilden så presenteras kanal och sändningstid av programmet.

En av sommarens fiskmåsar hos oss.

Programmet SOS Vilda djur som har spelats in på bl.a. KFV anläggningar har i år utökats med inslag från Järvzoo.

Del 1 sänds måndagen den 13 januari i Barnkanalen kl. 19:30.

Totalt 10 program kommer att visas följande måndagar kl. 19:30

En uggla kvar.

Den bruna kattugglan har nu blivit släppt efter en lyckad rehabilitering och efter sin diet på möss och kycklingar så hade den gått upp lite i vikt också. Den grå med blödning i ögat fick ta över den större buren för att få mer utrymme att röra sig på. Hela kvällen igår så satt den bara på golvet och såg fundersam ut, men idag på morgonen när jag tittade till den så satt den på en pinne högt upp mot taket istället. Nu ska vi bara få den att äta ordentligt själv efter miljöombytet så ska den få ännu mer utrymme för flygträning om någon vecka. Detta sker i ett större uthus där vi tidigare flygtränat ett flertal ugglor och det är gott om takhöjd.

Den bruna kattugglan innan transporten till frisläppningen.

Kattuggla nummer 6.

Igår så fick jag hämta ännu en kattuggla som liksom de andra hade krockat med en bil. Tyvärr så hade den så kraftiga skador så att den aldrig kunnat flyga igen, så det humanaste var att ta bort den.
Den bruna kattugglan har fått en större bur och mår riktigt bra nu och den blir förmodligen släppt till nästa helg. Den äter de döda möss som läggs in åt den så det är inte mer jobb med den än att se till att den får mat.
Den grå kattugglan som hade en kraftig blödning i ena ögat är också på bättringsvägen. Blödningen börjar att lägga sig så den börjar även att kunna se med det ögat och med det så har den blivit betydligt tuffare också. Den måste fortfarande matas med köttfärsbollar, men förhoppningen är att även den snart ska ta maten själv så att mina händer skonas från de vassa klorna..

Den bruna ugglan i sin bur.

Kattuggla nummer 5 i år.

Igår fick vi in årets 5:e kattuggla och även denna hade krockat med en bil. Skadan på den här är lite lindrigare än på den andra så den borde återhämta sig snabbara. Det roliga var att detta exemplar var av den betydligt ovanligare bruna varianten.

Sidensvans och Kattuggla.

I helgen så testades flygförmågan hos Sidensvansen i den större uteburen och det gick bra. Därför körde jag tillbaka den till stället där den hittades idag och de som funnit den fick vara med vid släppet. Den stack iväg på starka vingar som att ingenting hänt, så det var ännu en lyckad rehabilitering.
Kattugglan som hade krockat med en bil har nu öppnat båda ögonen men den är fortfarande ganska svullen i huvudet. Det verkar inte som att den kan se något så förmodligen så trycker svullnaden mot hans synnerver.  Jag träffade bossen för Fågelcentralen i Kungälv när jag var i Stockholm i helgen och vi pratade lite om ugglan. De hade ett liknande fall inne just nu och den hade börjat få tillbaka sin syn nu efter några veckor, så det är bara att fortsätta mata den och hoppas på det bästa.

Årets 4:e Kattuggla.

Igår kom årets kattuggla nummer fyra in till oss. Den blev funnen i vägkanten och hade troligen krockat med en bil. Det är en årsunge som efter omständigheterna mår ganska bra. Den har fått smärtstillande och mat så nu får framtiden visa om det går bra för den. I övrigt så har vi en Tamduva och en Sidensvans inne för tillfället. Sidensvansen börjar använda sina vingar mer och mer, så det är nog snart dags för frisläpp av den.
Vi tackar också så otroligt mycket får gåvan som vi fick i samband med kattugglan.

Foto: Barbro Loborg