Kattugglan är fri igen.

Idag släppte vi kattugglan hemma hos upphittaren och allt gick jättebra. Efter fotografering av den av Oskarshamnstidningen och oss själva så släpptes den iväg. Den flög iväg mellan träden utan några som helst problem innan den försvann in i en grantätning där den förmodligen satte sig till ro för att invänta natten.

 Upphittaren fick hålla ¨sin¨uggla en stund innan den släpptes.

Oskarshamnstidningen gjorde ett reportage om frisläppningen, så det kommer i tidningen i början av veckan.

Ny patient kom in.

Idag så kom det in en liten Talgoxe som inte kunde flyga. Vi gjorde ett besök hos vår veterinär med den men vi kunde inte hitta felet hos den. Eftersom den ena vingen hade lite konstig ställning så band vi upp den så får vi se om det blir bättre på några dagar.

 Uppbindningen börjar med att granska hur man går till väga. För även om vi gjort det tidigare ett antal ggr så glömmer man mellan gångerna.

 Tur att man har en extra hand till hjälp.

Vingen är uppbunden och klar.

Kattugglan som vi haft ett tag nu mår bara bra i uthuset och den äter ordentligt som den ska, så i slutet av veckan ska den frisläppas där den hittades.  Den kommer att få så mycket mat den vill för att vara i topptrim innan den släpps, för just nu så kan det vara lite svårt för ugglorna att hitta möss med all snö.

Kattugglan har fått mer utrymme.

Idag så fick kattugglan mer att röra sig på då den blev utsläppt i huset nere vid bäcken. Detta utrymme har jag tidigare inrett för att hysa fåglar under deras flygträning, så det blir perfekt för den. Svullnaden på vingen är fortfarande ganska stor och ett besök hos veterinären är inbokat till onsdag morgon, då vi även kommer att ta en röntgenbild på den. Men när den hade ätit sin första mus själv i buren och sedan blev utsläppt i uthuset så flög den lite ostadigt upp på en pinne där inne, så den behöver förhoppningsvis bara lite antibiotika och träning för att bli bättre.

Uppbindningen av vingen tas bort.

Igår kväll så tog vi bort bandaget som vi band upp kattugglans vinge med, för att den nu skulle kunna röra sig lite bättre. Det har inte riktigt läkt som vi ville så vi får se om den kan flyga med den vingen när den kommer till ett större utrymme. Än så länge så får den sitta i den mindre buren då den inte har börjat att äta själv än, vilket är ganska nödvändigt innan den placeras i det större utrymmet. Annars så blir vi tvungna att fånga in den med en håv varje gång den ska matas och det är för stressande för den.
Annars så är den pigg och ger mig ett och annat hål i händerna med sina klor när den ska matas.

Det nya året startade med ett par kattugglor.

De två senaste dagarna har det kommit in två kattugglor och båda hade krockat med bilar på E22:an. Som tur är så blev de funna av människor som hittade de sittande vid vägkanten, men hur många är det inte som aldrig blir funna? All heder till de som stannar och tar hand om dessa stackars fåglar. Tyvärr så kunde vi inte rädda den ena av dessa ugglor då den hade för stora skador för att någonsin bli bra igen, men den andra hade ett mindre brott på ena vingen och en rejäl hjärnskakning. Så den kattugglan sitter nu med en uppbunden vinge under en veckas tid innan den ska få prova sina vingar igen. Då blir det flygträning ett tag i uthuset innan den ska släppas igen om allt är ok med den.

Jag håller även på att sammanställa förra året till vår verksamhetsberättelse och det är mer än man hade en aning om. Vi har under året tagit hand om mer än 50 olika fall och till det ska man också lägga till de som vi hjälpt bara via telefon. Så kommande år, då vi nu är mer kända kommer säkert att generera ännu mer patienter. Vi måste även fixa till ekonomin under året då allt arbete är helt ideellt, men där har vi flera ideer som vi tror kommer att ge resultat.

 Allvarligt skadad Kattuggla med en kraftig blödning i huvudet.

Kattugglan med sin uppbundna vinge sitter och begrundar sitt öde.

GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR.

Ännu en kattuggla tillbaka till naturen.

Kattugglan med den rejäla hjärnskakningen har nu blivit helt återställd och är nu frisläppt här hemma. Det var en årsunge och de har inte skaffat något eget revir än så de kan man släppa nästan vart som helst, bara det är bra ugglemarker där de släpps. Hemma hos oss så finns det redan kattugglor så markerna här passar en kattuggla bra, därför beslutade vi oss för att släppa den här istället för att köra tillbaka den många mil till stället där den blev funnen.

Det var en mycket pigg och arg kattuggla som vi släppte.

Visitkorten.

Igår så kom de visitkort som vi beställt till Vilthjälpen. De är bra att dela ut till de som vi hämtar fåglar/djur hos, så har de vår bloggadress och telenummer om de behöver vår hjälp någon mer gång.

En uggla ut och en uggla in.

Igår släppte vi ¨sotugglan¨som vi haft i nästan en vecka och den blev släppt där den blev hittad. Den flög genast till en tät tall där den satte sig ett tag.
Idag så var det dags för nästa kattuggla att bli omhändertagen. Den hade blivit hittad i snön nedanför ett hus och den hade troligen flugit in i ett fönster eller något. Vi hittade inga skador på den men den är ordentligt groggy och kan inte sitta upp ordentligt, så den har troligen en stor hjärnskakning. Så det är bara att ge den tid och mat så får vi se om den blir bättre.

En mycket ilsken kattuggla har blivit infångad för vidare transport till sitt hem. Och nästan allt sot är borta på den.

Lite frihet.

Idag fick Kattugglan lite mer frihet för att kunna skaka av sig det mesta av sotet från skorstensbesöket. Den har blivit jättepigg och gått upp lite i vikt efter musdieten, så idag var det dags att bli utsläppt i vårat fågelinredda uthus.
På fredag eller lördag kväll i skymningen kommer vi att köra tillbaka den där den hittades för att bli frisläppt igen.

En helt ny uggla som blivit av med det mesta av sotet.

Kattugglan.

Ugglan som kom ner genom en skorsten natten till lördagen mår efter omständigheterna bra. Det var lite problem för den att öppna ögonen för de var fulla med sot, men vi har tvättat och gett den ögonsalva ett par dagar nu. Och idag på morgonen så var det 2 svarta ögon som tittade på mig från buren innan jag åkte till jobbet. Den har också börjat att äta själv när jag lägger in döda möss till den, så ett par dagars flygträning i en större bur kommer att göra att den snart kan släppas igen.

Sotuggla på besök.

Idag på morgonen så fick vi hämta en kattuggla som ramlat ner i en skorsten under natten. Dessa ugglor brukar benämnas ¨sotugglor¨, och denna var inget undantag. Den var helt täckt i sot så när vi kom hem igen så väntade en ordentlig rengöring av den innan vi skulle till Kalmar och julshoppa. Förhoppningsvis så har den inte dragit i sig för mycket sot under sin nedfärd i skorstenen, så den borde vara OK inom några dagar hoppas vi.

 Hemkommen innan tvätt.

 Ögon, mun och näsborrar blir genomgångna extra noga

En fuktig trasa gör att en del av fjädrarnas teckning börjar framträda, men det går åt några fler ggr.

Morkullan som vi fick in igår gick tyvärr inte att rädda, den dog av sina skador under kvällen.

Ännu en ny art till rehab.

Idag fick jag hämta en fågel som enligt den som ringde hade ¨en lång vass näbb¨. Så det var bara att ta med sig handskar och skyddsglasögon ifall det skulle vara en hackande fågel, men när jag kom dit så hade de en morkulla i en låda så det vara bara att stoppa ned handskarna igen.  Förmodligen så hade den flugit in i något och skadat sig, jag gjorde bara en snabb bedömning av skadorna för att inte stressa den mer. Den var allmänt groggy och det sipprar ut lite blod från näbben på den, så vi får se vad jag hittar för skador när den lugnat ner sig ikväll när jag ska kolla den grundligt efter jobbet.

Nu får tiden avgöra.

Efter att ha blivit ordentligt torr efter tvätten så var det idag dags att binda upp ormvråkens vinge, så den får vila under läkningen. Bedömningen just nu är att vi ger den tid att läka så får vi se om den blir bra igen, och den är satt på en ordentlig antibiotikakur för att inte riskera infektioner.
Aptiten är det inget fel på, utan den trycker i sig möss på löpande band. Så det är tur att det är ett riktigt musår i år så jag kan fånga möss hela tiden i fällorna. Jag har även en frys för fågelmat som det finns en hel del frysta möss i, men med den aptiten så minskar det snabbt.

 Färdig för uppbindning av vingen.

Med en mus i klorna säger den blicken allt.

En Ormvråk blev nästa patient.

På väg hem från jobbet inatt så fick jag hämta en ormvråk som blivit hittad ute på en åker och blivit omhändertagen. Efter en första genomgång inatt så kunde jag konstatera att den ena vingen var skadad, men inga ben verkar brutna i den. Det finns ett par sår på vingen och den har blödit en del. Så hela vingen måste tvättas så det går att se något bland alla ihopklibbade fjädrar. Det kan vara så att den har suttit fast i en taggtråd och lyckats att ta sig loss, men sedan inte kunnat flyga iväg. I övrigt så är den riktigt pigg och hotar mig så fort jag kommer nära buren som den är i, så först blir det tvättning och sedan ska vi se om den vill ha lite mat också.

Dags för flygträning.

Sidensvansen har varit lite flaxig och orolig i helgen i den lilla buren, så idag var det dags att komma ut i den stora voljären för flygträning. Den verkar nu kunna använda båda vingarna, så det är bra att den kan sträcka ut sig lite i ett större utrymme. Den hade gått upp lite i vikt efter att ha ätit ordentligt i den lilla buren och om någon dag är det dags för vägning igen så vi ser att den inte tappar i vikt. När den kan flyga ordentligt så är det dags för frisläppning.

Äntligen klart.

Idag så var länsveterinären här på sin besiktning, och hon hittade inget att anmärka på, så allt är klart för att bedriva allt i egen regi. Hon ska bara skicka över ett godkänt protokoll på besöket så är det klart.
Så fort det har kommit så är tanken att samla ihop de som ska vara med i gruppen och ha ett första ordentligt möte där vi ska staka ut framtiden.

Sidensvansen som kom in häromdagen mår bra och äter ordentligt. Den har även börjat att använda den vinge som den inte använde förut, så på söndag så ska vi nog se hur den klarar sig i den lite större utevoljären.

Harunge.

Vår första Sidensvans.

Idag var vi och hämtade en Sidensvans som hade blivit funnen på marken då den bara satt där. Den vill inte flyga, men inget verkar vara brutet på den så den kanske bara har flugit in i ett fönster och fått en rejäl hjärnskakning. Den äter bra så vi får ge den lite tid och se om den blir bättre så småningom.

På fredag så kommer Länsveterinären från Kalmar för att besikta de burar och utrymmen som är klara, så snart så kör vi verksamheten i egen regi också och kan få till ett första möte i gruppen.

Sidensvans, ung hane.

Byggandet går framåt.

Nu börjar det bli färdigt med burarna som vi ska ha, så om 2 veckor så ska det nog vara klart för besiktning av länsveterinären. Det är bara den stora flygträningsvoljären som inte kommer att bli klar, men stommen ska vara färdig så är det bara att klä den med nät i vår. Tak till de voljärer som behöver det är på gång, och jag får nog det nästa vecka.

 Voljären för mindre fåglar är nästan klar, det är bara ett tak som fattas. Storleken är 1 x 3 x 2m

 Inredningen börjar komma på plats också.

Den låga delen är klar (4 x 2 x 2m), och stommen den den stora buren (4 x 4 x 8m) börjar resas.

Söndag 4/11 kl 19:05.

Ni som är intresserade av vad vi som rehabiliterar djur gör för jobb, så kan jag rekommendera er att titta på TV:n nu på söndag och ett antal gånger framåt. Då börjar nämligen serien SOS Vilda djur som beskriver verksamheten i vår organisation.

Den andra säsongen av den populära serien, SOS Vilda djur, startar med tio avsnitt,  på Barnkanalen den 4/11 kl. 19.05

Efter förra årets succé, kommer nu viltvårdarna tillbaka i tio nya program.

I SOS Vilda djur möter vi viltvårdare som hjälper skadade vilda djur.

Vi följer tre viltvårdarteam i Stockholm, Skanör, Bromölla och veterinärer i deras arbete med att rädda, träna och släppa tillbaka djuren i naturen. Vi är med när de åker på utryckningar och följer djuren under deras rehabilitering. Om allt går bra, släpps de friska djuren tillbaka, ut i naturen. 

I viltvårdarteamet i Stockholm möter vi Ewa Kierkegaard på Viltjouren, Teodor Möller med sonen Alex som åker ut på utryckningar och veterinär Annika Kozok på Djurkliniken Roslagstull.

I Viltvårdarteamet i Bromölla möter vi viltvårdarna Lena och Magnus Edelius. De har stor erfarenhet av att ta hand om djur som råkat i olycka. Ny för i år är Gunwer Vinberg som driver LYAN, en nybyggd anläggning med voljärer för skadade djur.

I Viltvårdarteamen i Skanör möter vi Ninet Dessner som styr och ställer, Eva Fallström som har en särskild förkärlek för igelkottar och Jan-Åke Hillarp, biologen med stora kunskaper om djur och deras behov.

Ibland är de vilda djuren för sjuka eller skadade för att rehabiliteras och alla viltvårdarteam samarbetar med veterinärkliniker. Vi får följa vilda djur som får avancerad veterinärvård och kirurgiska ingrepp.

Vi möter engagerade människor som hittar/lämnar in djur. Viltvårdarna gör hembesök och uppföljningar, där människor som hittat djuren får vara med vid utsläpp. Vi ser att vilda djur berör människor i hjärtat och att de flesta vill hjälpa till på alla olika sätt.

Viltvårdarteamen har utbildning inom Riksförbundet KFV, Katastrofhjälp- fågel och vilt. En viktig etisk regel är att det bara är djur som rehabiliteras och bedöms klara av det tuffa livet i naturen som släpps ut igen. Tyvärr måste de djur, som på grund av sin skada, blir handikappade av något slag och inte klarar ett liv i frihet, avlivas.

Många av djuren som kommer till viltjourerna har ofta råkat illa ut på grund av människans påverkan. Det kan vara förgiftningar, oljeskadade fåglar, fiskelinor och plast som djuren trasslar in sig i, trafikolyckor, djurungar som plockas upp av människor i tron att ungarna är övergivna, djur som är tagna av katter eller av hundar som släpps lösa i naturen under den perioden det är förbjudet. Det kan också vara djur vars föräldrar kan ha blivit bortdrivna av människor så djurungarna lämnas ensamma och riskerar att svälta ihjäl eller djur som fastnat eller blivit instängda i fastigheter/staket mm.

I årets säsong av SOS Vilda Djur följer vi, bland andra djur, en gråsälskut med attitydproblem, igelkottssyskon som fått sin mor överkörd, ekorrungar som vägrar att flytta, En kattuggla som går in i väggen, en hare som inte gillar rock, en andfamilj på mycket hög höjd, en bäver som söker bostad, En huggorm som har problem med sina grannar, en svan med halsont, en ekorrunge som skadat svansen, en pärluggla som får ett nytt hem, fastfrusna svanar, oljeskadade änder, en örn som flugit för nära en kraftledning, en gås med olja i fjädrarna och en tornfalk som trillat ned ur boet och många andra djur.

Så välkomna till en ny säsong av SOS Vilda Djur och till en serie fylld av glädje och sorg, vilda djur och ett engagemang utöver det vanliga.

Barnkanalen söndagar kl 19.05

En tjäder på besök.

Igår så kom det in en tjäder som befunnit sig i ett villaområde under en tid. Den hade börjat att sätta sig på bilar och var allmänt närgången, så de boende ville ha den kvar där. Tjädrar som är spelgalna under våren kan ofta bete sig så här under hösten när deras hormoner ska ställas om för vintern, så den blir nog normal igen om ett tag. Den var ganska mager när den kom in, så den kommer att få stanna några dagar och äta upp sig innan den kommer att köras ut i skogen istället. Jag har ett ställe långt ut i skogen där det redan finns tjäder, så det blir där den kommer att släppas om den inte är sjuk och blir dålig.
Just nu så befinner den sig i den nybyggda voljären som blev klar för ett par veckor sedan, så vi får hoppas att den börjar att äta och dricka som den ska.

Det börjar att röra på sig igen.

Efter en längre tids lugn utan några patienter så var det dags igår. Telefonen ringde på morgonen och det var om en Kattuggla som hittats sittande mitt på en väg. Så det var bara att sätta sig i bilen och åka iväg. När jag kommer fram så kan jag konstatera att Kattugglan har ett ordentligt benbrott och ser ut att vara i allmänt dåligt skick. Så den får följa med hem för en ordentlig undersökning innan några beslut tas. Vid undersökningen kan jag bara konstatera att även dess ena vinge är bruten, och det brutna benet kommer inte att kunna räddas, så beslutet tas att den inte ska behöva lida mera. Alla rovfåglar är beroende av 2 friska ben för att de ska kunna jaga och finna föda, annars så svälter de ihjäl. Så därför måste de ha 2 friska ben och klor i topptrim för att överleva i naturen.

 Kattuggla.

Det gick inte så bra.

Tyvärr så gick det inte så bra för berguven hos veterinären igår. Den hade ett rejält benbrott långt in på vingen som hade börjat att bli infekterat, så det fanns inte så mycket mer att göra än att befria den från mer lidande. Det skulle ha blivit en svår operation av den med lång rehabilitering efteråt, och förmodligen så skulle den inte bli helt återställd så att den kunde släppas tillbaka i det fria igen.

 Berguven med en portion mat i näbben.

Röntgenbilden av skadan.

Nu börjar det hända saker igen.

Idag efter gäddfisketävlingen så blev det en bilresa till Västervik för att hämta en skadad Berguv som blev funnen i Loftahammar igår. Det är en årsunge och troligen så är det en hane som har skadat sig i ena vingen. Från början så trodde vi att den hade ett vingbrott, men vid närmare undersökning så fann vi ett sår på den ena vingen, och alla ben verkar vara ok. Men det får bli ett besök hos veterinären på måndag morgon för säkerhets skull. Samtidigt så åkte vi ett par mil till och hämtade en Gräsand i Gamleby som också var skadad i en vinge. Den skadan var betydligt värre och fluglarverna hade redan börjat att göra sitt jobb, så det blev en förkortning av hans lidande tyvärr.

 En mycket arg Berguv i transportlådan.

 Det kan vara en skada efter att den flugit in i taggtråd.

 Såret är rengjort och vingen uppbunden.

 En fortfarande lika arg Berguv som om en stund ska få lite mat och vatten innan den placeras i en bur.

Väldigt lugnt för tillfället.

Just nu så har vi inte haft något att göra på vilthjälpen på minst ett par veckor. Den lilla kaninen i förra inlägget lyckades vi placera bort till ett ställe där det redan fanns kaniner i mängd, så den har fått det riktigt bra just nu. Stället som tog hand om den heter FALLEBO GÅRD, och ligger i utkanten av Oskarshamn, och de fungerar även som en 4-H gård som man kan göra besök på.
All heder åt dessa människor som ville ta hand om den lilla kaninen åt oss.
Troligen så kommer vi att få in en del ugglor till vintern, då de tydligen har haft en bra häckningssäsong i år och detta brukar innebära merjobb för oss.

Pärluggla.

Ny inneboende.

Efter en längre tids lugn så var det dags igår igen då telefonen ringde. Det hade hittats en liten kaninunge i ett grönområde i stan. Det finns ingen anmälan om en borttappad kanin, och zoologaffärerna hade inte heller hört något. Så den får bo hos oss ett tag tills vi hittar någon som vill ta hand om den, om ingen ägare hör av sig.
Så om det finns någon i Oskarshamn som vet att det har tappats bort en liten kanin så går det bra att kontakta oss. Eller om någon kan tänka sig att ta hand om den om ingen hör av sig.